Tekniska egenskaper (Technical properties). Gnejsen har en tydlig parallellstruktur och skiljer sig därigenom från graniten. Parallellstrukturen är dels skiffrighet, som uppstått genom att glimmerfjällen är .

CachadLiknandeStentyp ”Granit-lika”. Främst består det av olika typer av bergarterna gnejs och granit men variationen. Granit är oftast en magmatisk bergart, grå, rosa- eller rödaktig med.

Slutresultatet vid metamorfosen är ofta någon form av gnejs, vars ursprung inte alltid så lätt kan.

Granit, Gnejsgranit, Gnejsgranit, Granitgnejs. Densiteten hos dessa bergarter ligger vid ca 2. Granit och gnejs varierar starkt från plats till plats och. Den diabasfragmentrika moränen innehåller även granit och gnejs och det finns stenar av samtliga bergarter som. Ett minerals densitet kan också tas som en indikator.

Alla stenar består av bergarter, till exempel granit, gnejs, marmor eller. Kallas allmänt för granit, även om den geologiska definitionen är gnejs. De två vanligaste formerna av magmatiska bergarter är basalt och granit.

Graniten är ljusare och har en lägre densitet.

En miljon ton sten, med en beräknad densitet på ca. Typiske niveauer for nettodensitet: . Så bildas då marmor från kalksten, gnejs från granit och glimmerskiffrar från lerstenar. Berggrund med hög densitet leder värme bra.

Om berggrunden är uppblandad med . Kristallint berg (exempelvis granit, gnejs, gabbro, diabas och porfyr). Gnejs skiljer sig från granit då gnejs har en tydlig parallellstruktur. Denna magma kommer pga sin mindre densitet jämfört med de omgivande . Metamorfa bergarter, t ex gnejs. Kompaktdensitet – solid densitet.

Sverige vanligaste bergarterna, granit och gnejs, erhöll en mede l. Särskilt lämplig för fogning av marmor- och naturstensplattor som granit, sandsten, kvartsit, porfyr, gnejs o. Därmed har vatten en större lagrande kapacitet per given volym än en mängd . Med enbart benämningen densitet avses jordens skrymdensitet. Fluorecens -Radioaktivitet mm.